Var i Linköping för ett par dagar sen och fastnade för ett par grymma byxor. Nu när vintermörkret faller känns utbudet av färger på kläder så begränsat. Men när jag travar runt i mina nya blommiga byxor från H&M har jag ännu kvar lite av sommaren även att vi snart är inne i december månad.

Det är exakt en månad kvar till julafton och snön blir bara djupare och djupare. När snöstormen lagt sig kommer jag ta fram pulkan och dra till närmaste backe. Gav mig ut på en kort promenad idag och jag fryser fortfarande, inte ens varm choklad har tinat min kropp. Nu kryper jag nog ner under en filt och ser en film, medans snön fortsätter att falla.

I helgen ska jag ta tag med julstädningen, dra fram pyntet och kanske baka. Får inte heller glömma att skriva en önskalista till tomten och skapa en julig spellista på spotify.

Här är två väldigt lika bilder, men ändå så väldigt olika. Den ena är tagen i november och den andra i oktober. PANG! sa det och nu är vintern verkligen här.

Var inne och lånade fotostudion på skolan. Vill verkligen ha en egen, kan ju inte springa dit när jag vill. Skulle fota lite grejer och det slutade med att jag och Felicia förvandlades till två små tomtenissar. Sjukt söta, eller hur?

Snälla tomten jag vill ha en fotostudio i julklapp.

Dags att städa i ordning i huset för ikväll kommer Mamma och Pappa hem. Vill ju inte att de ska se mitt berg med disk, det 10 centimeter tjocka dammlagret eller alla smutskläder jag slängt om mig i huset. Njaa, så fullt farligt är det väl inte. Men jag tänker ändå städa.

Mina föräldrar lämnat byggnaden! De är på bussresa till Tyskland, jag är hemma och har huset för mig själv. Jag har delade meningar när det gällar att vara ensam hemma. Visst är det skönt att göra vad man vill, när man vill. Men jag kommer sakna mina söta föräldrar för det är en aning tomt i vårt stora hus utan dem.


Mamma och Pappa från i somras.

Vem är jag? vad har jag för egenskaper, kunskaper? Varför passar jag för det här jobbet? Allt det och lite till ska klämmas in på ett ynka papper. Om ni inte förstår vad jag pratar om så sitter jag och knåpar på personliga brev. Jag söker jobb. Det behövs lite förändring i mitt liv. Nu vidgar jag mina vyer och jag öpnnar upp för förslag på jobb någon annan stans. Sverige? Utomlands? Eller min hemort? Jag ska söka allt som låter intressant och givande för min karriär. Så pass gammal är jag ju faktiskt, gammal nog att börja bygga upp en karriär. Karriär? Det låter kanske lite väl stort. Men vad jag menar är att jag vill utvecklas. Rådgivning för utbildning ska jag också ta tag i. Dags att se längre än näsan och börja blicka framåt.


Det känns inte som det var så länge sen jag tog studenten. Vart tar tiden vägen?
<font colour="white"><a href="http://www.bloglovin.com/blog/1086548/smile-like-you-mean-it?claim=emr6sjmdwdf">Följ min blogg med bloglovin</a></font>

Medans jag var utan internet har jag även hunnit sitta barnvakt till mina söta brorsbarn. Det var mestadels mysigt, det var sent på kvällen och de skulle så gott som bara nattas. Jag bytta blöja för första gången, borstade tänderna på en trotsig unge, läste sagor och stoppade om dem för natten. Det var skönt att ha Felle där som sällskap. Tillsammans spelade vi tv-spel och åt tårta långt in på småtimmarna när min bror och hans fru kom hem.

Hur hände det här?! Jag är helt lyrisk, inlägget om min kära mustasch-tröja ligger på blogg.se's framsida. Jag som loggat in och undrat hur alla hittat hit och inte förrens Felicia hör av sig och berättar fattar jag vad som hänt. Det här är ju bara jättekul och jag tror att jag snart har smält den lilla chock som infann sig en stund.

Och för er som undrade så kommer t-shirten från Gina Tricot för 99 kronor. Jag köpte min i några storlekar störra för att få en lite mer loose-fit-modell.

Köpte en ny tröja när jag var i Jönköping för ett tag sen, så den har nästan hunnit bli gammal. Min nya mustasch-tröjan har blivit en av mina favoriter. En riktig mustasch-kampen-tröja till våren, i maj, då mustasch-kampen drar igång. Det gäller att planera i tid.

Daniel Adams-ray släppte sitt album, Svart, Vitt och allt däremellan, för exakt en vecka sedan. Så nu när jag har internet igen så spelar jag hans skiva om och om på Spotify. Daniel som är föredetta medlem i bandet Snook klarar sig galant som soloartist. Svensk soulpop har blivit riktigt populärt, och jag gillar det. Oskar Linnros, Ludwig Bell, Säkert, Kristian Antillia och såklart Daniel Adams-ray och det finns många fler som bjuder på bra svensk musik. Jag tror jag öppnat mina ögon för våra svenska artister.

Daniels låtar och texter tränger verkligen in och ettsar sig fast i hjärnan där för egna tolkningar. Förutom singlarna Dum av dig och Gubben i lådan så är Gryningpyromanen, Lilla Lady och Vitt några av mina favoriter från skivan. Fast jag gillar nog de flesta egentligen. Ge Daniel Adams-ray en chans om du inte redan fastnat för honom.


Fotograf/Källa: John Scarisbrick

I hela 3 veckor har jag varit internetlös. Det har varit något strul med vårt modem. Sånt som blir ibland antar jag. Men att företaget som har hand om det hela har fått info om att vi flyttat verkar bara absurt. Nu är allt i sin ordning.
Vissa verkar tycka att vara utan internet är jordens undergång, att man inte kan göra någonting längre. Jag är inte den som bryter ihop när internet gör det. Men visst det är tråkigt och det märks att något fattas. Det jag har saknat mest är Spotify, musik är en del av min vardag. Andra saker som inte går att göra utan internet:

Ännu en vecka utan internet är på ingång, inget internet och ingen telefon. Net at Once har verkilgen klantat till det hos oss. Nu har vi ringt varje dag och ingen hjälp har vi fått. Blir inget bloggande från min sida denna vecka heller då.

Till helgen bär på en liten roadtrip till Jönköping för att hälsa på Marcus aka Snorcus (som är mindre snorig denna gång). Tanken är att umgås till 100% eftersom vi ses så sällan, då gäller det att passa på. Vi ska hinna med att gå på bio, åka till någon park och fota, baka och gå ut och festa till Hakim och Knappen. Tror det kan bli en toppen helg.

Som tack för att få får bo i Mackes lägenhet så bjuder jag på muffinsarna jag bakade i förrgår. De kanske inte är lika goda som nybakade, men fina är de. Tycker dekoreringen blev jättefin för att vara första gången och gjort med plastpåse.

Jag har plöjt mig igenom ett antal av mina kataloger från olika högskolor och universitet och varit hos en studievägledare. Jag lusläser varenda kurs, för till våren SKA jag läsa något. Det är många kurser som låter intressanta, roliga och bra, hade jag tid och pengar skulle jag läsa allt som låter kul. Till exempel, retorik för journalister, Bildbehandling eller skissteknik med modell. Jag vet på ett ungefär vad jag vill läsa men det är svårt att hitta något som låter bra.

På fredag den 15 oktober måste jag ha bestämt mig för då är det sista sökdagen.

Vi samlade på oss lite som vi inte behövde, la det på vinden ett par år och nu plockar vi fram det för att någon annan ska kunna dra nytta av våra gamla prylar. Felle och jag hade vår första loppis med blandade prylar och blandade känslor. Vi var de yngsta knallarna på hela torget men vi var nog dem med mest energi och gladast av dem alla. Saken är den att, även om vi stod upp 4 timmar i sträck och frös om fötterna så hade vi grymt kul och vi tjänade faktiskt en liten slant var. Så loppis blir det fler gånger.

Kom hem för en stund sen från en föreläsning med Morgan Alling. Jag har aldrig riktigt tänkt på vem han är. Han gjorde något radioprogram, eller var det barnprogram? Han var med i Let's dance och nu senast skrev han en bok. Jag gick i alla fall på föreläsningen och jag gillar Morgan Alling. Jag fick upp ögonen för den starka killen som faktiskt levt ett tufft liv, och han har ändå så stor glädje till livet. Jag vart till och med sugen på att läsa hans bok så därför blev det ett impulsköp av Morgan Allings bok Kriget är slut. Jag ser faktiskt fram emot att börja läsa den.

Påpälsad med vinterjacka har jag tillbringat ett antal timmar på vinden idag. Där har jag letat, rotat och skrotat runt efter saker som Felle och jag kan sälja på Loppisen imorgon. Jo, vi hade nämligen försökt att tjäna några kronor på sånt som vi själva inte längre vill ha. Som man brukar säga: "Någons skräp en annans skatt". Eller något i den stilen.

Om du har vägarna förbi torget i Vimmerby mellan klockan 11 - 16 så kommer vi stå där. Kanske kan något av vårt skräp bli din skatt. (Nu är det ju inte skräp vi kommer sälja, men ni hajjar poängen)

Nu har jag filat på min tredje design och denna gång blev det ännu rosare, lite blommigt och nästan någon slags romatisk feeling. Får se hur länge jag trivs med denna. Den kanske får mig att framstå som gulligare än vad jag egentligen är. Jag är väl inte det typen som är kärleksfull och slänger rosor omkring mig.

Så, VAD TYCKS?

Då menar jag den stora sorten. Jag vet inte riktigt vad det är jag inte gillar. Det är helt enkelt äckligt med tomater, lukten, smaken, konsistensen. Men de där små som man köper i platslådor funkar helt okej, de är faktiskt nästan goda. En ny upptäckt är att jag gillar att äta varma tomater i exempel hamburgare och toast, funkar utmärkt. Annars ett stort BLÄ och jag får kväljningar om jag tuggar på en stor rå tomat!

Jag är väl inget stort fan av skogen i sin helhet heller. Men svamp usch, hur kan man ens ha det i mat! Speciellt de där som man köper i grönsaksdisken som smakar jord. Min syster har dem i sallad och de smakar ju dynga. Tummen ner för svamp. Men plockade och smörstekta kantareller kan faktiskt tänkas slinka ner om jag är på rätt humör.

Det är det jag aldrig skulle få för mig att äta, det är inte gott någonstans. Visst småbitar i maten kan jag klara av men är de större än 1 x 1 cm så avlider jag. Eller jag äter förmodligen inget eller bara väldigt lite. Lök är helt enkelt inte för mig.


Nu är det ju så att jag i liten mängd äter av alla dessa saker. Mina smak”lökar” (blä) utvecklas. I sinom tid kanske jag kommer tycka de smakar gott? Det fanns ju en tid då jag inte åt ost, senap eller chili con carne. Nu slinker det enkelt ner. Vem vet om 10 år kanske jag äter tomat, svamp och lök.